Intervaller

Morgonen startades med solstrålar som sken igenom persiennerna även denna morgon.
När jag dagen innan frågade min kära om han skulle haka på ut imorgonbitti fick jag svaret "kanske". Jag försökte övertala honom, och be han säga ja så att han inte kan säga nej på morgonen sen (väldigt morgontrött människa). Han var inte helt otippat rätt otaggad imorse och sov vidare, bra försök men icke.

Jag tog mig ut ensam, men jag kan erkänna att det var nära att jag bangade innan jag klivit ut ur dörren.
Vet inte varför egentligen? Vädret var perfekt, jag hade t-shirt som jag skulle springa i, skorna var på.. Något med denna "jag har all tid i världen eftersom jag är ledig väldigt mycket i veckan" tror jag det var som spökade.

MEN om jag skulle ta dessa intervaller någon annan dag, så skulle det ha vart med i min mentala planering i sånafall, och då hade jag inte ställt klockan så tidigt och mentalt förberett mig för att ta mig ut. Banga existerar inte i min värld.

Jag körde alltså intervaller i solen. På min 5km-runda tog jag mig runt med 1 min löpning och 30 sek vila. Helvete vad mina ben inte ville samarbeta. Meen jag tog mig runt, ännu tröttare i benen än när jag började. Jag har nu en tid som jag kan sträva mot att slå till nästa intervallträning.
Under de 30 sek vila så gick jag faktiskt, men jag kom hem nöjd.

Tog en dusch, packade det sista och hoppade på cykeln för att bege mig mot jobbet och avnjuta en eeeeefterlängtad frukost till en vrålhungrig mage.